#Blattetweetup?

På fredagkvällen skämtade jag och @flindewald om att alla var på tweetup utom vi, eftersom vi är “blattar”. Responsen på det blev hashtagen #Blattetweeup och jag skickade ut följande tweet till ett gäng olika twittrare, som jag misstänkte iaf någon gång haft anledning att förhålla sig till uttrycket “blatte”. (Och försök hänga med i sammanhanget här nu istället för att börja märka ord):

“På torsdag. I Stockholm. Sprid hashtagen #Blattetweetup! Pro’s? Con’s?”

Jag utgick från personer med utländsk bakgrund i ordets vidaste bemärkelse och inkluderade brett med folk, från fritidsledare, via komiker, till riksdagsmän och journalister.

Detta var en spontan och helt öppen grej för att se om frågan skulle få eget liv och diskuteras i hashtagen och för att att jag var nyfiken på hur folk skulle se på saken, vilket också var varför jag i min tweet frågade efter för- och nackdelar med evenemanget.

Resultatet blev lika spritt som bredden på de inbjudan, rätt många glada tillrop, ett och annat skratt, något “tack men nej tack” och så ganska defensiva reaktioner från några. Jag vet att twitter gör att man tvingas spetsa till frågor som hade varit mjukare verbalt, men det kändes ändå lite kymigt med tanke på att jag blev korsfäst för förutsatta avsikter och syften som jag aldrig gett uttryck för.

Nu känner jag att jag såhär långt in i texten måste ha en ganska lång akademisk disclaimer. Ni som tycker sånt här är tråkigt kan hoppa över texten som jag kursiverar för tydlighetens skull:

Jag har blivit kritiserad för att förespråka separatism och för att hävda att “blattar” har vissa egenskaper som definierar människor med alla utbildningar, alla jobb, och rötter i alla samhällsklasser. Detta är uppenbart fel för dem som känner mig och vet att jag tvärtom ständigt predikar om mainstreaming. (Fördel1 med en tweetup istället för twitter – man lär känna varandra :-D). Men det är ju rätt få på twitter som hört mig föreläsa så jag ska redogöra för min syn på saker och ting så ingen tror att jag är nån sorts multikultiseparatist.

Jag föreläser om breddad-/minoritetsjournalistik i olika sammanhang, bland annat på Fojo, institutet för fortbildning av journalister, och på JMK, journalistutbildningen på Stockholms universitet. De som hört mig vet att mitt mantra är att journalister borde behandla människor ur alla etniska grupper på samma sätt att de ska inkluderas i rapporteringen eftersom de är en del av samhället. Typ 85 procent av alla med utländsk bakgrund bor inte i ett miljonprogramområde, etc…

Vad jag förstår så är det valet av prefixet “blatte” som väckte associationer. Det kan jag förstå på ett plan. I alla fall om året varit 2006, i Gringos heyday. Gringo försökte, inte helt framgångsrikt, återta det negativa från ordet blatte. Jag har hört det mer sällan sen dess. Jag trodde dock att vi numera kan ta det med en ironisk klackspark.

Många glömmer att Gringo började som en utmärkt satirtidning som skämtade om schabloner och fördomar kring mörkhåriga personer i miljonprogramsområden. Problemet uppstod när det plötsligt sade pang och alla, från Vasamuseet till Mångkulturåret via olika tidningar, började ösa pengar över Gringo-gruppen för att hålla i olika expertutbildningar, bjuda in dem till TV och där göra dem till den enda talesmannen för en diffus grupp på runt en miljon svenskar. Och att plötsligt förmedlades en schablonbild istället för en drift med schablonbilden när folk blandade ihop “expertrollen” med satiren. Gringo gick enligt egen utsago i konkurs för att hjulen snurrade alltför fort. Strax innan hade man dock lite (sent) börjat vakna upp kring att det kanske var just människor i miljonprogramområden man ville företräda, oavsett etnicitet.

Det förs fortfarande diskussioner bland vissa journalister, även homosexuella, kring om det är okej att använda ordet “bög” i en text. Jag skulle aldrig använda “blatte” i en nyhetstext precis som jag inte skulle skriva “neger” eller “zigenare” eftersom jag vet att det är värdeladdat för vissa samtidigt som jag vet att andra glatt använder det om sig själva.

I det här fallet underströk jag dock att ordet “blatte”, vad det nu må betyda, var odefinierat, för var och en att lägga in sin innebörd i och att evenemanget stod fritt för vem som helst, som kände sig manad, att delta i.

Jag hade hoppats att vi idag, år 2011, kommit förbi rädslan att bara för att vi umgås i grupp så bidrar vi på något sätt till att skapa en avgränsning där vi säger att vi inte vill vara en del av den övriga befolkningen, eller att vi vill upprätthålla en dikotomi. Man kan tillhöra en etnisk minoritet OCH vara svensk. Kvinna OCH VD. (Jmf kvinnliga nätverk som Ruter Dam, ingen hävdar att de inte vill sitta börsstyrelser med män eller ingå i nätverk med män OCKSÅ).

Jag kan inte se någon annan förklaring till reaktionerna än att det fortfarande är stigmatiserat att i något sammanhang alls (INTE först och främst och som primär värdegrund) uppge att man tillhör en etnisk minoritet. Om man nu vill lägga in den betydelsen i #Blattetweetup. Eller att man bara är etnisk svensk och gillar hashtagen, eller är sugen på att träffa de människor som säger att de är på.

I USA kan du vara Swedish-American. Irish-American. Eller vad helst du vill. Ingen tar dig för att vara mindre amerikan för att du påminner om dina rötter i något enstaka sammanhang.

(Sedan antar jag att man KAN, om man vill, argumentera för att det FINNS en kollektiv erfarenhet som förenar många etniska minoriteter i Sverige-typ att ha sin släkt nån annanstans, ha föräldrar som inte kan prickfri svenska, sakna samma nätverk från födseln, få ständiga frågor om namn och utseende eller se det som en manifestation för att visa att det finns massor med fler tweeps därute att bjuda till tweetups- men det är långt djupare än vad jag tänkt när jag slängde upp hashtagen).

Vi drar en parallell med kvinnorörelsen: Först fanns det väldigt få kvinnor i näringslivet. Sedan lyckades några få ta sig till maktpositioner. När Veckans Affärer började ranka Näringslivets mäktigaste kvinnor nåt decennium sedan var det flera som kontaktade redaktionen för att på allvar vädja om att inte behöva ingå i listan. Detta för att de inte ville påminna om att de var kvinnor! Och nu är det ett löneförhandlingsargument att hamna på listan.

På mina föreläsningar brukar jag ta upp (bland mycket annat) att man som journalist inte ska skriva ut en persons etniska bakgrund om det inte är relevant för texten (typ personporträtt). Jag brukar ta upp att det är hopplöst att prata “invandrare” som grupp eftersom det ofta kan gå större skiljelinjer än etnicitet mellan invandrare och svenskfödda, exempelvis bildningstradition. Vad jag minns så pluggar barn till utlandsfödda vidare i snitt i samma utsträckning som barn till svenskfödda – men det är enorma skillnader mellan olika grupper.

Det finns dock en stor skillnad här: Jag har inbjudit människor att själva, totalt frivilligt, dyka upp på ett event och jag har svårt att se hur det skulle vara en manifestation mot det övriga samhället. Det skulle det vara först om jag började uppmana till bojkott av övriga tweetups.

Mitt initiativ var helt förutsättningslöst. Av min och @flindewald’s twitterkonversation (som det såklart är orimligt att förutsätta att någon annan läst än vi) framgår det med all önskvärd tydlighet att vi är något ironiska.

Nåväl. Om detta nu blivit en diskussion så för jag den gärna, men i bloggformat eller IRL eftersom man kan hålla en mjukare, mer resonerande ton. Lägg till att föra diskussionen AFK och man ökar sympatifaktorn ytterligare med kroppsspråk. (Argument2 för en tweetup!)

Jag tycker att diskussioner är intressanta och kan driva dem lika mycket för att höra någons åsikter som för att höra en persons argument. Och får jag starka argument så byter jag fot!

Utbyter vi argument på torsdag?

This entry was posted in Sociala medier. Bookmark the permalink.

2 Responses to #Blattetweetup?

  1. Dreadnallen says:

    Fantastiskt väl argumenterat och sammanfattat! Jag älskar allt som handlar om breddning och demokratisering – att “riva pyramiderna” som
    SAS-Janne uttryckte det.😉

    Det enda jag saknar i inlägget är två detaljer: Tid & plats! Var och när ses vi?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s